Vad peptider är och hur de skiljer sig från proteiner

Peptider är kedjor av aminosyror som är sammanlänkade med peptidbindningar. Det låter som en definition ur en lärobok, men nästan allt som är viktigt för en peptids kvalitet följer av den: vad molekylen består av, i vilken ordning och hur känslig den ordningen är för fel.
Aminosyror: ett alfabet med tjugo bokstäver
Varje aminosyra har samma grundstomme: en aminogrupp (-NH2), en karboxylgrupp (-COOH) och en sidokedja som skiljer den från de andra. Den genetiska koden använder tjugo standardaminosyror. Sidokedjan bestämmer karaktären: vissa aminosyror trivs med vatten, andra undviker det, vissa bär en laddning och vissa, som metionin och cystein, innehåller svavel och oxideras lätt.
Därför skrivs peptider som en följd av bokstäver. Varje aminosyra har en förkortning på tre bokstäver och en beteckning på en bokstav: glycin är Gly eller G, histidin His eller H, lysin Lys eller K. Tripeptiden GHK består alltså av glycin, histidin och lysin, i den ordningen.
Peptidbindningen
En peptidbindning bildas när karboxylgruppen i en aminosyra reagerar med aminogruppen i nästa. Samtidigt frigörs en vattenmolekyl, och därför kallar kemister reaktionen för en kondensation. Bindningen som bildas är plan och stel, eftersom elektronerna delvis delas mellan kol-, syre- och kväveatomerna. Den stelheten är orsaken till att kedjor veckas på förutsägbara sätt.
En kedja har två olika ändar: N-terminalen, med en fri aminogrupp, och C-terminalen, med en fri karboxylgrupp. En sekvens skrivs alltid från N-terminalen till C-terminalen. Därför är GHK och KHG inte samma molekyl, trots att de har exakt samma beståndsdelar och samma massa.
Var en peptid slutar och ett protein börjar
Någon skarp gräns finns inte. Vanligen kallas kedjor med upp till ungefär femtio aminosyror peptider och längre kedjor proteiner. Insulin, med 51 aminosyror i två kedjor, ligger precis på den gränsen.
Skillnaden handlar inte bara om längd:
- Proteiner veckas till stabila tredimensionella former, ofta uppbyggda av flera delar, och formen är en del av deras funktion.
- Korta peptider är oftast rörligare och har ingen fast form.
- Korta och medellånga peptider tillverkas i dag oftast genom kemisk syntes, medan stora proteiner tillverkas i levande celler, genom så kallad rekombinant produktion.
Peptider omkring oss
Kroppen använder peptider som budbärare: insulin, glukagon, oxytocin och vasopressin är peptidhormoner, endorfiner är neuropeptider och defensiner är en del av det medfödda försvaret mot bakterier. Peptider finns också i och kring maten: det konstgjorda sötningsmedlet aspartam är kemiskt sett metylestern av en dipeptid av asparaginsyra och fenylalanin.
Insulin användes för första gången inom medicinen 1922. Det första kemiskt syntetiserade peptidhormonet var oxytocin, och för det fick Vincent du Vigneaud Nobelpriset i kemi 1955. I dag är fler än 80 läkemedel baserade på peptider godkända i världen.
Varför ordningsföljden är allt
Om bara en enda aminosyra i en kedja med tjugo aminosyror byts ut, utelämnas eller dubbleras får man en annan molekyl. Utifrån ser den likadan ut, som ett vitt pulver i en flaska, men det är inte samma peptid. Därför kontrolleras alltid två saker hos peptider: identiteten, alltså om flaskan innehåller exakt den kedja som står på etiketten, och renheten, alltså hur mycket andra, liknande kedjor provet innehåller.
Hur de här två sakerna mäts förklarar vi i våra artiklar om HPLC-renhet och masspektrometri. Resultaten för våra batcher kan du se eller begära via sidan Certifikat.
Visa katalogen